Superlim

Vet inte riktigt vad jag ska skriva förutom att jag har haft en riktigt pissig dag. Om jag kom till skolan med så här |----------------------------| stort självförtroende, så är det just nu så här stort ||. Vilket suger balle. Att jag låter killar behandla mig så här är för jävligt. Varför har jag inte styrka nog att bita ifrån? Skrika åt dem att dra åt helvetet. Skrika att jag är värd så jävla mycket mer än vad dessa patetiska ursäkter till män någonsin kan ge mig. Visa de fingret, hålla huvudet högt och gå därifrån opåverkad. Inget av detta klarar jag av. Istället står jag där och känner hur klumpen i halsen växer och tårarna börjar tränga fram. Är det undra på att jag inte litar på när någon kallar mig söt, när killen 90% av gångerna driver med mig? Är det undra på att jag letar ursäkter till varför en kille börjar prata med mig? "Han vill åt min kompis", "Han behöver hjälp med läxan", "Han har tråkigt och jag var den enda personen online." Varenda jävla gång. Och när jag väl låter mina murar falla och släpper någon in, så blir jag krossad till småbitar. Det är en långdragen och smärtsam process att limma ihop mig igen. Jag tror inte jag orkar med den många gånger till. Var finns killen som direkt ser när jag är ledsen? Var finns killen som håller om mig som att han aldrig vill släppa taget? Var finns killen som kommer använda superlim för att limma ihop mig för gott? Jag behöver honom nu.