onsdag 12 oktober 2011

Alkan, alken, alkyn, alkohol...

Hej på er! Sitter här i min sköna säng med en varm filt runt mig och tända ljus. Låter rätt mysigt va? Det skulle det också vara om det inte var så att jag sitter och råpluggar funktionella grupper till olympiaden. Vill ni höra dem? Karboxylsyra, ester, amid, aldehyd, keton, alkohol, tiol, amin, eter, alkyn, alken och alkan. Låter kanske inte så mycket, men det knepiga är att komma ihåg exakt hur de ser ut också. Lyckligtvis är de flesta relativt lätta och har jag extra tur så står alla förutom tiol, amid och amin i formelsamlingen. Om fallet är så, så blir jag så überlycklig att ni inte fattar! Hur som helst, jag börjar blir stört nervös inför morgondagen. Jag vill så himla gärna få ett bra resultat, även fast jag vet att jag inte borde förvänta mig det eftersom jag inte ens börjat läsa Kemi B än. Det skulle vara sån himla självförtroendeboost att få ett bra resultat, att verkligen få bekräftat att jag faktiskt är bra på kemi. Men jag ska försöka att inte ha för stora förhoppningar! 8.30 imorgon bitti gäller det. 
Håll tummarna för mig! 


Skåda! En keton!

tisdag 11 oktober 2011

You

God kväll! Har inte mycket att säga, ska läsa lite tidningar och peppa mig inför morgondagen då sista kemiträningen innan olympiaden hålls! Bjussar på en halvtaskig cambild och en bra låt.
Trevlig kväll!



You can't see me, no, like I see you.
I can't have you, no, like you have me.
You can't feel me, no, like I feel you.
I can't steal you, no, like you stole me.

söndag 9 oktober 2011

Attraktion

Har ni någonsin varit så attraherad av en person att ni inte vet var ni ska ta vägen? Den slags attraktion som gör att så fort han är inom 10 meters radie så sugs blicken automatiskt till honom. Alla klyschor om att benen förvandlas till gelé, tungan hänger ut och hjärtat slår ut ur bröstet - allt sånt blir verklighet när han är i närheten. Det är en så underlig känsla. Den gör mig rastlös och förvirrad. Det här är första gången som jag känner så här. Jag vet inte vart jag ska ta vägen, känner för att klättra i taket á la tjejen i Exorcisten och vrida huvudet några varv bara för att få rastlösheten ur mig. I hopp om att slippa drömma om honom har jag många, många gånger innan jag somnat intalat mig själv att det finns mycket snyggare killar som kanske till och med visar intresse tillbaka. Hur länge tror ni det håller? Vanligtvis tills jag ser honom i skolan dagen därpå. Jag har aldrig mött en kille som kan göra mig lika frustrerad som han kan. Frustrerad över hur snyggt han klär sig, frustrerad över hans otroliga leende, frustrerad över alla snygga tjejer i hans umgängeskrets men mest av allt frustrerad över faktumet att jag inte får se honom, denna underbara människa, varje dag och tänka "Han är min.". Utbyter vi bara några få ord och min dag är gjord. Om den här människan kan få mig att lysa upp och må så jäkla bra bara genom att skriva några ord i chatten, tänk då hur han kan få mig att må om han gör det i verkligheten? Det är nästan lite läskigt att tänka på det. Sedan 2 år tillbaka är jag livrädd för att vara för lycklig. Förr eller senare känns det som att det kommer tippa över. Ni som har sett "I rymden finns inga känslor" fattar vad jag menar, hela grejen med cirkeln osv. 

Men ändå så är han överallt. I mina tankar, i mina drömmar och såklart i skolan. Jag känner mig som värsta stalkern som skriver allt det här, men jag är bättre med det skrivna ordet än det muntliga. Dock inser jag att jag inte direkt motbevisar att jag är en stalker genom att skriva dessa långa inlägg angående honom... Ack, det är en fin linje mellan förälskelse och besatthet! Eller det är i alla fall vad jag tänker fortsätta intala mig själv, men oroa er inte, mitt stalkermotto är: "Titta men inte röra." 
så ni behöver inte oroa er för en anmälning mot mig angående sexuella trakasserier ska dyka upp inom en snar framtid, även fast det där med röra låter väldigt lockande... Nej, skärpning nu! Får försöka distrahera mig med annat, t.ex. kemiplugg inför olympiaden på torsdag! Det är min bästa taktik när jag måste kämpa med "Titta men inte röra." Så om ni ser mig med näsan djupt ner i en skolbok, ge mig en dunk i ryggen vet jag och säg något uppmuntrande som "Hang in there!", det skulle uppskattas otroligt mycket! Nu blir det chill och sen sova, måste vila upp mig inför den fruktansvärd långa morgondagen (11.50-12.45). Sov gott!


Allas favoritvän Svampbob vet exakt hur jag känner.

Ser ni hur nära det är mellan CP-lycklig och ledsen!?
Så enkelt att bara tippa över...

lördag 8 oktober 2011

Kontraster


Såhär såg min fredagskväll ut! Ni ser mig där i blåa jeans och vitt linne, haha... Väldigt trevlig kväll! 
Jag fick umgås med underbara människor och blev ytterligare motvillig till alkohol.
Lyckat med andra ord! (Saras bild)


Och så här har jag sett ut nu ikväll. Vi satt barnvakt till våra och det var bara jag som lyckades mata honom med flaska och jag fick honom att somna i min famn. Fattar ni att jag dog av mys eller?
Åh, jag är verkligen född till att bli mamma...

Imorgon blir det mera barn att ta hand om eftersom det är dags att jobba igen. Dock har jag dragit på mig en förkylning tack vare att jag stod ute i 20 minuter i bara linne igår kväll och pratade med folk, hehe... Men det var det lugnt värt! Så jag ska förmodligen vara uppe på kanten och bossa därifrån. Sen rivstartar skolan igen på måndag med en lektion, tyska, från 11.50 - 12.45! Och nu börjar den hemska torsdagen närma sig... Den 13 oktober kommer jag skriva Kemiolympiaden från 8.30 - 11.30, käka lunch och sedan skriva ett matteprov. Awesomesauce! Får chilla på oktoberfest dagen där på sen :) Ska bli så stört kul! Nu ska jag bara chilla järnet och ladda inför morgondagen.
Peace out!

fredag 7 oktober 2011

The A Team


Ed Sheeran är min nya favoritartist.

And they say, she's in the Class A Team,
stuck in her daydream, been this way since 18.
But lately her face seems, slowly sinking, wasting,
crumbling like pastries and they scream,
the worst things in life come free to us.
'Cause we're just under the upperhand,
and go mad for a couple of grams,
and she don't want to go outside tonight.
And in a pipe she flies to the Motherland,
or sells love to another man,
it's too cold outisde, 
for angels to fly.

torsdag 6 oktober 2011

Small bump


You were just a small bump unborn, in four months you're brought to life.
You might be left with my hair, but you'll have your mother's eyes.
I'll hold your body in my hands, be as gentle as I can,
but for now your scan of my unmade plans.
Small bump, four months, your born to life.

You're just a small bump unknown, you'll grow into your skin.
With a smile like hers and a dimple beneath your chin.
Finger nails the size of half grain of rice,
and eyelids closed to be soon open wide.
Small bump, in four months you'll open your eyes.

You are my one and only,
and you can wrap your fingers round my thumb,
and hold me tight, and you'll be alright.

tisdag 4 oktober 2011

Superlim

Vet inte riktigt vad jag ska skriva förutom att jag har haft en riktigt pissig dag. Om jag kom till skolan med så här |----------------------------| stort självförtroende, så är det just nu så här stort ||. Vilket suger balle. Att jag låter killar behandla mig så här är för jävligt. Varför har jag inte styrka nog att bita ifrån? Skrika åt dem att dra åt helvetet. Skrika att jag är värd så jävla mycket mer än vad dessa patetiska ursäkter till män någonsin kan ge mig. Visa de fingret, hålla huvudet högt och gå därifrån opåverkad. Inget av detta klarar jag av. Istället står jag där och känner hur klumpen i halsen växer och tårarna börjar tränga fram. Är det undra på att jag inte litar på när någon kallar mig söt, när killen 90% av gångerna driver med mig? Är det undra på att jag letar ursäkter till varför en kille börjar prata med mig? "Han vill åt min kompis", "Han behöver hjälp med läxan", "Han har tråkigt och jag var den enda personen online." Varenda jävla gång. Och när jag väl låter mina murar falla och släpper någon in, så blir jag krossad till småbitar. Det är en långdragen och smärtsam process att limma ihop mig igen. Jag tror inte jag orkar med den många gånger till. Var finns killen som direkt ser när jag är ledsen? Var finns killen som håller om mig som att han aldrig vill släppa taget? Var finns killen som kommer använda superlim för att limma ihop mig för gott? Jag behöver honom nu.