I know a lot about closing doors, but not enough about what opens up yours...

Have a seat upon this branch of mine,
it's been a while, honey, I think I feel fine.
I see the questions mark a top your spine,
I've got a ladder, honey, won't you let me climb?
Tell me about your foreign wars and all
about the photographs that line your drawers.
'Cause I know a lot about closing doors,
but not enough about what opens up yours.

Oh my my, oh my stars,
everything you see is ours,
or it could be if you would try.
I wish you would, I wish you might.
If everything you've said to me has been true,
then all my stars are leading me to you.

Skytte

Hejsan! Tänkte bara visa lite hur min familjs torsdagskväll såg ut. Vi drog ut och testade på luftgevärsskytte under ledning av världens bästa morbror Peter. Jag låter bilderna tala för sig själva. Nu måste jag städa som en tok för om 24h kommer schweizarna! Panik!

Ha en trevlig fredag :)

Syskonen Berglund är koncentrerade....

Det gick väldigt bra för mig, sköt bara 9:or och 10:or, woho!

Älskar den här bilden. Ser ni min frustration där i bakgrunden?

'

Sen visade det ju sig såklart att jag för gammal för att få skjuta sittande.
Så jag fick låna en skyttejacka av en av ledarna och sen var det
bara att lära sig hur man sköt stående.

Jag var så koncentrerad på att göra rätt eftersom gevären kostade ungefär 10 000 kr (!!)
och jackan var säkert också svindyr, att det tog mig ungefär en minut att
uppfatta skämtet min morbror drog om mina obefintliga biceps...

Jag svär till gud, jag har aldrig varit så frustrerad som jag var här. Mina biceps är verkligen obefintliga, så det var tungt och att hitta balansen kändes omöjligt. Hade tavlan perfekt i siktet, men eftersom jag inte hade balans så cirkulerade siktet runt tavlan hela tiden. Resultatet?
Jag träffade det vita på tavlan. Men men, jag träffade i alla fall tavlan!

Plugghäst = cool hest?

Hej på er! Väldigt länge sedan jag sist skrev, men som sagt, tror inte att ni vill ha dagliga inlägg angående hur jag ligger på soffan i mjukbyxor, petar mig i naveln och käkar päronsplit. Det är min tragiska verklighet, haha! Nej, men jag tänkte, med detta korta inlägg, låta er veta att jag fortfarande är i livet.

Det "stora" som är på gång just nu är att jag ska delta i Kemiolympiaden den 13:e oktober. That's right people, helt plötsligt har jag gått och blivit keminörd! Eller plötsligt och plötsligt, kemi har varit mitt favoritämne sen första lektionen i ettan, men det är först nu som jag riktigt har fattat hur jävla awesome det är. Min gamla kemilärare, Ira, var så jäkla underbar. Jag har alltid trott att det enda jag var bra på var tyskan och att jag förmodligen skulle sluta som tyskalärare, eftersom jag inte såg någon annan karriärsmöjlighet med tyskan. Men så då en dag, när vi en och en fick gå in till Ira för att få tillbaka våra kemiprov, ändrades allt. Jag fick 33/34 poäng och jag blev asglad. Och Ira var minst lika glad. Hon sa "Ja, det här verkade ju inte vara speciellt svårt för dig!" och nej, det var det inte. Dock var inte Iras prov kända för att vara svinsvåra, snarare motsatsen, men jag blev glad ändå. Sen sa hon något som fick mig att ändra tankebanor. "Du har verkligen talang och jag hoppas verkligen att du blir något inom kemin i framtiden." Bam. Bara sådär. Jag hade talang inom ytterligare ett område. Fatta min glädje!

Så sen dess har jag verkligen brunnit ännu mer för kemin och med MVG på varenda prov hittills, så hoppas jag att min nya kemilärare också ser mitt engagemang. Plus att hon leder träningen inför Kemiolympiaden, så hon ser ju att jag är engagerad där. HURSOMHELST! Träningen inför Kemiolympiaden är 2 timmar varje onsdag efter skoltid. Alltså slutar jag 16.30 istället för 12.50. Knäppt att jag gör detta frivilligt? Lite kanske, men shit va kul det är! Saken är bara den att Kemiolympiaden innehåller massa grejer som vi ska gå igenom i 3:an, så vi har fått varsin Kemi B bok som vi läser parallellt nu för att förbereda oss.

Så här går Kemiolympiaden till: först gör man ett "övningsprov" den 13:e oktober för att se hur ens resultat skulle bli. Sedan är det riktiga uttagningsprovet i mars någon gång och sen får de 10 bästa i Sverige åka till Jönköping och göra ett experimentellt prov, alltså en lab. Sen tas "landslaget" ut och de får åka till Washington DC och tävla för Sverige. Hur coolt är inte det? Fatta känslan att få representera Sverige i en internationell tävling! Fast jävlar vilken press egentligen... Aja, chansen för att jag får åka till Washington är nog ganska liten, men bara att få läsa extra mycket kemi är tillräckligt underbart för mig. Jag kommer ha ett otroligt försprång inför kursprovet i Kemi A och sen när vi börjar läsa Kemi B också.

Hm... ja, där har ni mig i ett nötskal. Vissa brinner för sport eller musik, men jag, jag blir som ett barn på julafton när läraren säger att vi ska få Kemi B boken. Jag har egentligen skämts för det här rätt länge, alltså faktumet att jag brinner för skolan. Att bli kallad plugghäst är aldrig kul.
Helst ska man vara superduktig i skolan, men samtidigt vara grym på något coolt som fotboll eller gymnastik, men det har jag aldrig varit. Skolan har alltid varit min starka sida och det är först nu som jag inser att det också är coolt. Fatta vilka möjligheter jag kommer få i framtiden! Just nu siktar jag mot kemist eller civilingenjör inom kemiteknik eller liknande. Om ni inte tycker det är coolt, ja då behöver ni inte umgås med mig överhuvudtaget, för det här är den jag är.

En jävligt cool plugghäst.

Skåda! Denna cyklopentan byggde jag med mina egna händer imorse!

Sluta språkmobbas!

Hejsan! Hoppas att ni har haft en lika trevlig söndag som jag har haft! Är så glad över att jag har supersnälla kollegor som gör att de fyra timmarna jag spenderar i vattnet bara flyger förbi.

Tänkte bara skriva en sak här som jag har funderat över väldigt länge och som stör mig så otroligt mycket. Som ni säkert vet (tack vare inforutan här till höger) så pluggar jag NV-tyska på Katedralskolan här i Uppsala. Som på alla gymnasier i hela Sverige förmodligen, så finns det olika rank på programmen. Vi som går NV rankar SP som slackers och SP:arna rankar oss som nördar. Så har det alltid varit och kommer alltid vara. Saken är ju bara att man inte är sämre/bättre än någon annan bara för att man går ett visst program. Alla har sina olika styrkor som gör de till awesome människor. Men hur som helst, är man NV-elev så får man som sagt en nördstämpel, men om man då läser NV-tyska, vad får man då? Jo, en übernördstämpel!

Jag fick höra av min mamma, som är kompis med en mamma till en elev i min parallellklass, alltså SP-språk klassen. Hon hade sagt till sin mamma att NV-språk klassen var riktiga nördar och speciellt NV-tyskarna, de var så nördiga man kunde bli. Och min fråga är då, varför det? Varför är vi mer nördar än NV-spanjorerna eller NV-fransoserna? Det är ett återkommande faktum att folk ser ner på det tyska språket. Jag är inte naiv, jag vet själv att det första man tänker på när man hör "Tyskland" eller "tyska" är Hitler. Det är pissigt som satan, men det är sant. När jag berättar för folk att jag läser NV-tyska så blir reaktionerna alltid likadana. "Jaha! Okej..." lite skeptiskt sådär. En annan kommentar jag fått är ett hånfullt fnys och "Palla!". Ja, men varför inte? Hur hade reaktionerna blivit om jag sagt NV-spanska eller NV-franska? Jag är nästan helt säker på att folk skulle ha en annan reaktion på det. Och det suger balle rent ut sagt.

Seriöst, vet ni hur ofta jag får höra "Tyska är världens fulaste språk", "Tyska är en jättehårt språk", "Tyska låter bara 'schjhalsdlasjaf'" och såklart är favoriten när folk drar till med något Hitler inspirerat skit. Det gör ont, people! Ni förnedrar mig, mina klasskamrater och hela den tysktalande befolkningen. Jag ska inte dra några paralleller med islam här, för då kommer säkert folk bli upprörda och jag får en massa skit mot mig, men hur många är det inte som säger att man inte ska dra alla muslimer över en kam bara för att några är extremister? Hallå, finner vi några liknelser? Alla tyskar/schweizare/österrikare är inte nazister för guds skull. Jag är mycket medveten om att tyska kanske inte är lika vackert och flytande som franska, eller inte lika coolt att läsa som spanska, men det är för fan lika mycket värt som språk ändå. Sluta språkmobbas!

Idag på jobbet så kom plötsligt en man och hans dotter in i vår del av bassängen. Min kollega försökte schasa bort honom, men mannen bara skakade på huvudet, helt oförstående. Min kollega blev irriterad, men plötsligt hörde jag mannen säga "Bitte?". Inom en minut hade jag förklarat för mannen, på tyska, att vi hade simskola och att de inte fick vara här. Jag fick ett "Achso, entschuldigung." tillbaka och sen var den saken fixad. Jag kände mig stolt. Även om det bara var en enkel sak att förklara, så kände jag mig stolt över att ha klarat av det. Nu ska jag köra en riktigt kliché här, fast lite anpassad. Alla språk är lika mycket värda. Alla språk har sin egen charm och finess. INGET språk förtjänas att tryckas ner för att det låter annorlunda. Förutom danska kanske. Hahaha nejdå, förlåt. Men snälla, sluta med allt Hitler-relaterat skit när vi berättar att vi läser tyska. Bli imponerade av faktumet att vi läser ända upp till steg 6 + en universitetskurs i tyska, låtsas bli imponerade, eller håll käften, mig kvittar det.  Bara ni skippar språkmobbingen.

Nej, nu ska jag ta och göra mig ordning för sängen. Får offra min trevliga sovmorgon imorgon eftersom jag ska besöka farbror Doktorn för att bli tappad på blod. Awesome. Ha det gött!

Min älskade grupp i Köln på min födelsedag  <3

Höstdepp

Hej alla fina människor! Hur går det med att hålla tummarna för att något roligt ska hända? Än har jag inte sett någon framgång, vilket suger. Det händer ingenting just nu. Jag går i skolan, pluggar inför prov och jobbar. Det "roligaste" som händer mig den kommande veckan är att jag ska till doktorn och bli tappad på blod. Yaaaay! Har också fått en släng av allmän höstdepression eftersom jag helt plötsligt inte kan hitta någon trevlig egenskap eller talang hos mig själv. Jag vet att man inte ska förlita sig på någon annan för att få bekräftelse av sitt eget värde, men just nu skulle jag verkligen behöva någon som höll om mig och berättade för mig hur jävla grym jag egentligen är. Blir heldag på Fyrishov imorgon eftersom jag ska hjälpa lillebror att finslipa sin simning, så kommer vara en riktigt fult litet russin framåt fyra när jag slutar jobba. Awesomesauce. Verkligen. Nej, nu ska jag sluta skriva deprimerande skit i bloggen och försöka plugga lite fysik och kemi istället. Jag hoppas verkligen att ni får en roligare lördag än jag.

Back to work

Hej alla glada! Idag började jag jobba igen och det var riktigt roligt! Jag har verkligen världens bästa kollegor som får mig att skratta tills jag kiknar och samarbetet är helt perfekt. Alla barn var supersnälla och det känns som att det kommer bli en toppentermin. Kulturnatten var väldigt trevlig. Spenderade kvällen med mina fina vänner Josef och Erik. Vi gick på vår gamla kemilärares vernissage och sedan åt vi pannkakor i stadsträdgården. Har inte så mycket mer att komma med  tyvärr, mitt liv är relativt händelselöst just nu. Om ni vill ha regelbunden uppdatering så får ni hjälpa till genom att hålla tummarna för att något spännande händer!

Ha en fin söndagskväll och låt inte måndagsångesten äta upp er :)

Suddig bild från jobbet

Uppdatering

Goder afton kära läsare! Uppdateringen suger stortå, men jag tror inte att det finns så många som förväntar sig regelbunden uppdatering av denna blogg, eller har jag fel? Hur som helst, jag ska väl ta och fylla i lite luckor sen senast jag skrev. Jag ser icke längre ut som Quasimodo, vilket är awesomesauce. Dock kom jag inte inte iväg till Schweiz, vilket är lika med en stor hög kamelskit. Min lördag spenderades istället på barnakuten där jag fick högre doser av kortison. Som tur var så hjälpte det otroligt mycket och i måndags befann jag mig återigen på Katte.

I tisdags åkte jag med min klass på exkursion till Eda lägergård. Det var riktigt mysigt måste jag säga! Jag åkte kanot för första gången i mitt liv och jag har nog aldrig varit så rädd för att ramla i vattnet. Jag kan simma, annars skulle jag känna mig som världens hycklare eftersom jag arbetar som simlärare, men att simma med gummistövlar - det är jag icke förberedd på. Så det var en skrämmande upplevelse. På kvällen grillade vi och det blev gitarrspel och skönsång fram till halv tio snåret då vi begav oss in i sovbaracken. Väl där tittade några av tjejerna på skräckfilm, medan jag och några andra istället valde att ha snack om allt mellan himmel och jord på mitt rum. Vid midnatt bröt vi upp, men då var det så att killarna i rummet bredvid valde att ha besök av större delen av klassen fram till ungefär fyra på morgonen. Jag brukar kunna sova trots att folk pratar, men isoleringen var lika med noll och det var omöjligt att slappna av eftersom de planerade att springa ut och rita på folk som sov. Jag skulle chansa på att jag somnade till vid fem och blev sedan väckt runt sex av någons mobilalarm (!) och sedan var det ingen idé att försöka somna om. Ni kan säkert gissa att jag sov ett antal timmar sen när vi kom tillbaka till Uppsala igen.

På lördag är det Kulturnatten och jag ska nu visa min desperata sida. Är det någon trevlig människa som har några roliga planer och känner sig vänlig nog att kunna tänka sig att involvera mig i dessa planer, så hör gärna av er! Vill inte spendera ännu en Kulturnatt med mina föräldrar, oavsett hur trevligt vi brukar ha det.

På söndag förmiddag är det dags att börja arbeta igen! 11.30 ska jag befinna mig på Fyrishov för snack med chefen och mina nya kollegor. Ska bli väldigt kul att träffa dem :) Känner mig mycket positivare inställd till jobbet den här terminen, eftersom jag nu arbetar söndagar istället för torsdagar. Känner att jag kommer ha betydligt bättre humör och kunna vara en bättre lärare åt barnen nu när jag slipper stressa. Så det kommer bli toppen.

Jag insåg precis att jag oftast bara skriver långa, relativt ointressanta inlägg utan bilder här på bloggen. Fy satan vad tråkigt. Fattar inte hur ni står ut. Jag är superdålig på att ta bilder i allmänhet, men vill bli bättre, så ska jobba på det! Nu får ni ha en trevlig torsdagskväll och hörs vi inte imorgon så önskar jag er en riktigt trevlig helg :)

Quasimodo in the house

Hej mina vänner. Är inte på så bra humör just nu... Varför? Jag har fått en allergisk reaktion. Igår hade mamma bokat tid till mig för att jag skulle färga ögonfransarna och ögonbrynen. Varför? För att jag är asdålig på att sminka mig, men vill ändå ha liksom fina inramade ögon, så det verkade som den perfekta lösningen! Tills jag satt där i stolen och blundade med en massa färg på fransarna och frisören började prata om att vissa kunde få en allergisk reaktion, så man skulle vara försiktig med hur lång tid man hade på färgen. Hela jag blir kall och kunde känna att mamma också börja tänka efter. Vad var det nu som hände för sisådär fyra-fem år sen?

Jo, jag hade en "emo-period" och färgade mitt hår regelbundet svart. Ända fram till en dag då jag fick en sån stor allergisk reaktion mot hårfärgen att jag såg ut som en blåsfisk i ansiktet. Ni vet den där fisken i "Hitta Nemo" som typ blir en boll när han är rädd? Så såg jag ut. I två dagar ungefär. Och då fick jag ju lov att sluta färga håret. Sen där sitter jag i frisörstolen och tänker "Fuuuuuck om det händer igen!". Men när färgen är borttagen och jag ser hur bra resultatet blir glömmer jag alla tankar på en allergisk reaktion. Jag kände mig riktigt fin för en gångs skull. Jag var jätteglad, verkligen. På kvällen började det klia lite kring ögonen, men tänkte bara att det var för att lite färg hade kommit in i ögat när hon tvättade bort den. Jag frågade mamma om jag såg svullen ut och hon sa nej. Två timmar senare får jag syn på min spegelbild och får nästan en hjärtattack. Jag ser ut som "Ringaren i Notre Damme"! Mina ögon var jättesvullna och mina ögonbryn såg röda ut (!!!) eftersom huden under var så irriterad. Jag fick sno åtta kortisontabletter och två tabletter mot kliet av min lillebror och bad till alla gudar att svullnaden skulle ha lagt sig tills nu på morgonen.

Vad händer? Jag vaknar upp och får panik eftersom mina ögon är så svullna att om de fortsätter svälla så kommer de svälla igen helt. Det kliar och jag blinkar frenetiskt för att hålla dem fuktade. Så det blev till att ta ytterligare åtta kortisontabletter och två klitabletter. Mamma ringde doktorn och där ska jag innefinna mig om lite mer än en timme. Det är samma doktor som jag var hos sist jag svällde upp. Undra hur hon komme reagera, hehe... "Men Hanna - igen?!" Aja, bara hon ger mig tabletter eller något som får bort svullnaden tills jag åker till Schweiz så blir jag glad.

Nu kanske ni tycker att jag är fåfäng, men jag skäms så in i helvete över det här. Att vara så dum att jag inte tänker på vad som hände sist jag färgade något och nu sitter här hemma eftersom jag vägrar gå till skolan med det här ansiktet. Jag får skaffa en stor huva och gå med böjd rygg, precis som Quasimodo, då kanske jag vågar komma, men innan dess - hell to the no. Funderade på om jag skulle lägga upp en bild för att ni skulle få ha lite kul på min bekostnad, men ångrade mig. Jag har tillräckligt dåligt självförtroende, behöver inte att ni ska se min idioti i bildform också, ni får nöja er med att läsa om den... Var snälla och håll tummarna för mig nu - ni vill väl inte ha en vän som är lika ful som Quasimodo?

Detta är alltså jag just nu.
Dock ser båda mina ögon ut som hans högra...